JM does not take responsibility for the translation
Hållbar utveckling — här är 9 städer som lyckats

Hållbar utveckling — här är 9 städer som lyckats

Slaget om framtiden utkämpas i städerna. År 2050 beräknas 70 procent av jordens befolkning leva i storstäder. Med det uppstår miljöproblem, men i dag är det många städer som bekämpar problemen med stor framgång och listorna över hållbara städer är omfattande och många. Några städer utvecklas snabbt och storslaget, andra tar mindre, lokala kliv. Här samman­fattar vi nio metropoler som tagit utmaningen på allvar.

2017-01-20

Curitiba, Brasilien

Curitiba med sina två miljoner invånare kallas ”världens grönaste stad”. Sedan 1966 har staden genom politiskt driven och realistiskt siktande miljö­planering utvecklats till ett internationellt föredöme. Med begreppet ”urban akupunktur” utförs lokala insatser, som sedan sprider sig som kedje­reaktioner. I skolorna står ekologisk utbildning på schemat. Hundra­tusentals träd har planterats till 400 kvadrat­kilometer parker och skogar. På sjuttio­talet fanns en kvadrat­meter grön­område per invånare, i dag 52 kvadrat.

Kollektivtrafiken är billig och effektiv, med särskilda bussfiler. Åtta av tio invånare tar bussen. De centrala delarna av staden är bilfria. Nio av tio invånare återvinner 75 procent av sitt avfall. För de fattigaste, som bor i kåkstäder, kan återbrukat avfall bytas mot bussbiljetter eller mat.

Freiburg, Tyskland

Denna anrika universitetsstad i södra Tyskland har utvecklats till en ekostad organiserad utifrån hållbarhet och solenergi. Antagligen grundades detta tydliga miljöfokus på koncentrationen av akademisk forskning. Här byggdes världens första självförsörjande solenergi­hus och sedan mitten av 1990-talet byggs alla nya byggnader som lågenergihus med både passiv och aktiv solenergi. Staden är också ett centrum för utveckling av och forskning kring solenergi­teknik.

I stadskärnan finns bilfria zoner. Ett utmärkt nät av spårvagnar med matarbussar (som kör folk till stora kommunikations­punkter) trafikerar staden. System med bilpooler är utbygga och välanvända. Mellan 30 och 40 procent av befolkningen röstar på ”de gröna”.

Köpenhamn, Danmark

Det räcker med en snabbtur till den danska huvudstaden för att se hur långt framme den ligger i miljöambition. En dryg tredjedel av Köpenhamns­borna cyklar till jobbet på stadens 35 mil cykelbanor. År 2025 ska Köpenhamn vara världens första koldioxid­neutrala stad. Sedan 1990 har koldioxid­utsläppen reducerats med 40 procent, trots att staden har vuxit rejält. Alla nya byggnader ska möta de högsta miljökraven och äldre byggnader miljö­anpassas. Det växer en skog mitt i Köpenhamn. 23 700 träd planterades under 2016 och målet är att ha planterat 100 000 träd till 2025.

Energin ska komma från ett flexibelt system av 100 nya vindkraftverk, biomassa, geovärme och återbruk av sopor. 60 000 kvadratmeter solceller monteras på stadens egna byggnader.

Stadsbelysningen förnyas och stadens fordon, till exempel bussar, ska bli fossilfria. 30 mil med cykel­autostrador planeras. Satsningarna är kostsamma, men kommer att löna sig i slutändan. Miljöarbetet förstärker Köpenhamn som internationellt varumärke, en plats som lockar till sig människor, kapital, idéer och kreativitet. Miljöarbete är stil och Köpenhamn har det.

Foto: Tom Chance/Bio Regional
Foto: Tom Chance/Bio Regional

Sutton, London, Storbritannien

Redan fem dagar in i januari i år överskred London gränsen för sin årskvot av utsläpp. Men den miljö­drabbade jättestaden har sina gröna fläckar. I stadsdelen Sutton i sydvästra London skapas den första One Planet-regionen i England. Sutton är en attraktiv stadsdel med stark lokal­känsla, vilket är driv­kraften i en gemensam ansträngning att kapa kol­beroendet, hjälpa invånarna att hantera avfall, sänka energi­beroendet och under­stödja lokal ekonomi. 

One Planet-regioner är ett växande internationellt nätverk av samhällen som utvecklas visionärt med fokus på hållbarhet. Planer av denna typ, där lokala delar av storstäder börjar agera själv­ständigt och handlings­kraftigt, är en spännande och realistisk väg framåt.

Eskilstuna, Sverige

Eskilstuna är en av framtidsstäderna i Mälardalen, på pendlingsavstånd från Stockholm. Mindre städer i närheten av de stora kommer att få ökad betydelse när nack­delar som skyhöga bostads­priser och trafik­infarkter blir alltför besvärande. Eskilstunas mål är att vara en klimat­neutral stad 2020.

Det satsas på cykling och tågpendling. Här finns landets första publika solcells­drivna laddstation för bilar där man kan ladda kärran gratis med solkraft. Alla stadsbussar ska bli biogas­drivna. För att minska flygresorna har Eskilstuna kommun lagt en extra avgift på 20–40 procent på flygresor för sina tjänstemän och politiker. Stadsmissionen driver ReTuna, landets första återbruks­galleria med 14 butiker med inredning, byggmaterial, cykelutrustning, design, barnkläder, elektronik, trädgårds­grejor, restaurang och utbildning. Staden har nominerats tre gånger i WWF:s tävling Årets miljöstad. Förra året gick Eskilstuna till final, men slogs av Umeå, som också profilerar sig med vind, sol och biogas, samt jämställdhet, tillgänglighet och folkhälsa.

Vancouver, Kanada

Med sin ambitiösa aktionsplan ”Greenest city in the world”, som sjösattes 2011, har Vancouver i dag de lägsta utsläppen av växthusgaser per capita på den nord­amerikanska kontinenten. 90 procent av stadens energi kommer från vatten­kraft. Vancouver bygger på höjden i stället för att sprida ut sig i stora förstäder och alla nya hus måste vara koldioxid­neutrala. Utsläppen från husbyggen har hittills minskat med 20 procent. Äldre byggnader byggs om med samma hårda miljökrav.

Genom breddade trottoarer öppnar staden för gångtrafik och cyklar. Hälften av all transport 2020 är tänkt att ske till fots, med cykel eller med grön kollektivtrafik. På tio år har antalet ensam­förare i bil också minskat med nästan en tredjedel. Elbilar får köra i egna filer. Antalet registrerade elbilar i staden fördubblades under 2015. 150 000 nya träd ska ge varje invånare max fem minuter till närmaste grönområde.

Stockholm, Sverige 

Att kunna bada i naturligt vatten mitt i en storstad är ett av Stockholms mest visuella dragplåster. Miljön är i världsklass och staden rankades förra året som en av de 13 mest hållbara i världen. Men det finns annat än rent vatten, bra sophantering, ren luft och grön­områden; social och ekonomisk hållbarhet är lika viktigt. Där hamnar Stockholm tyvärr långt ner på internationella listor när fler para­metrar mäts. Staden är segregerad med dålig tillgång på billiga bostäder.

Affärsmöjligheter, utbildningsnivå, löneskillnader, infrastruktur och balans mellan arbete och fritid är också områden där Stockholm ligger långt efter. Den rena staden i norr måste hitta nya, kreativa sätt att komma i balans.

Tianjin Eco-city, Kina

Det här är en uppstickare som många hoppas på. Två länder, Kina och Singapore, samsas sedan tio år om att utveckla en visionär ekostad utanför Tianjin, 15 mil från Beijing, i en av Kinas snabbast växande regioner. Denna helt nya stad, som byggs enligt alla moderna miljö­principer, ska tjäna som inspirerande flagg­skepp för andra miljö­problematiska områden i Kina, men också globalt.

Här startar man från noll och bygger en stad på icke odlingsbar mark med ett saltträsk och tidigare reservoarer för avfalls­vatten. Staden ska vara kommersiellt driven, men baserad på återbruk, vindkraft och hög tillgänglighet med grönområden och lokalt organiserade arbets­platser, så kallade ”business parks”, samman­bundna med gröna transporter.

Stora delar av bostäderna byggs som allmännytta för låg- och medelinkomsttagare. När staden är färdigbyggd vid mitten av 2020-talet ska den rymma omkring 350 000 invånare. Många liknande ekostads­projekt i Kina har misslyckats, just beroende på svårig­heterna med att bygga en helt ny stad. Vi får se hur de lyckas med den här.

Adelaide, Australien

Adelaide grönskar. 2003 lanserades ett stadsskogsprojekt där 3 miljoner träd ska planteras. Invånarna har engagerats lokalt i projektet, som omfattar parker, skogs­reservat, gröna korridorer och skolor med mera.

Staden ska också ta ledningen som Australiens solkrafts­stad där solceller installeras på privathus, 200 skoltak, flygplatsen och offentliga byggnader. På en paviljong på utställnings­området Adeleide show­ground har 10 000 kvadrat­meter solceller installerats och anläggningen klassas nu som kraftverk. Vindkraft i södra Australien har på bara ett decennium byggts ut från ingenting till att stå för 26 procent av energin.

Adelaide har också övergett sina soptippar och uppnått en sopåterbruks­halt på 80 procent av soporna. 2009 förbjöds också icke-återvinningsbara plastkassar. Med ens upphörde den årliga för­brukningen av 400 miljoner plast­kassar.

Floppen: Masdar City, Abu Dhabi

Masdar skulle bli en vacker drömstad men blev en enda stor flopp. Staden i utkanten av Abu Dhabi började byggas med optimism 2008 som en mönster­stad i ett samarbete mellan WWF och Förenade Arabemiratens regering. Masdar skulle vara en revolutionerande länk mellan olje­beroendet och framtidens energi­system.

Stadsbyggnad, kunskapsutveckling och forskning skulle samsas i en konkret spjutspets­satsning. Staden skulle vara helt driven av vindkraft och solceller, med fullt åter­brukat avfall och vatten. Mat och produkter skulle vara enbart hållbara och rättvise­märkta. Löner och arbets­förhållanden skulle följa internationell standard. Idén var att visa att hållbar stads­byggnad kunde både vara möjlig och lönsam.

Men något gick fel. Många av de ambitiösa planerna skrotades när den ekonomiska krisen slog till. Bara fem procent av staden har byggts. Miljökraven har givits upp och slut­datum är flyttat till 2030. Även om Masdar producerar grön energi och forskning kring förny­bara energi­källor pågår är staden ett exempel på svårigheten med miljö­projekt av skryt­klass. I dag beskrivs Masdar som den första gröna spök­staden.

Arkitektur Gård och utemiljö
Relaterade artiklar

Jämför bostäder